Fågelkväll vid Apertin 17 maj

av kretskilKommentera

Under sakkunnig ledning av Roger Nordahl genomförde Kils Naturskyddsförening på kvällen den 17 maj en fågelexkursion i ravinerna vid Apertin och fältet vid Norra Hyn-området. I vårgrönskan och bland de gamla träden i Apertin förekom ett rikt fågelliv, som både hördes och syntes. Bland arterna märktes bl. a. koltrast, bofink, mindre hackspett, större hackspett, svarthätta, nötväcka, trädkrypare och dubbeltrast. Vid Norra Hyn uppträdde sävsångare, gulsparv och sånglärka.


Foto: Anders Ramefelt

Fågelmorgon med Kils Naturskyddsförening

av kretskilEn kommentar


Det första vi hör är lärkans uppiggande, bestämda sång. Hur är texten? ….”våren är här, våren är här, våren är här.”… samtidigt som vingarna driver den i färg ganska oansenliga fågeln högre och högre för att sedan dala sakta mot åkermarken.

Det var en solig morgon med frisk nordlig vind, vattnet fick en mörkblå näst intill svart färg och mer än krusade sig. Som ett pärlband med näbbarna vänd mot vinden låg ett 50-tal fisk- och skrattmåsar. Deras vita fjädrar, teckning, i solstrålarna mot det mörka vattnet blev strak kontrast, en konstnär hade inte kunnat få bättre motiv.

Det var många arter som visade sig och vår guide Arvo hade fullt upp med läten, artbestämma och inte minst berätta för oss som ännu inte kan skilja på så många.

Långt bort såg vi något större och som kom närmare där vi stod. Fiskgjusar, inte mindre än fyra stycken passerade oss i sitt karaktäristiska beteende. Flyger över vattnet, spanar, stannar upp, ryttlar, fixerar, fortsätter så tills en fiskrygg visar sig och det är dags för attack. Vi fick en fantastisk upplevelse när de passerade alldeles över oss, deras teckning framträdde med all tydlighet.

Vi såg också brun kärrhök, sothöna, skäggdopping, knipa, sädesärla, sävsparv, gulsparv, rödhake, trana, ormvråk, korp, ringduva och några till.

I en åkerkant rastade två storspovar. Deras långa näbbar är fascinerande och anpassade för deras födosök. Artens utveckling för överlevnad. Tyvärr har storspoven minskat i antal de senaste åren och är i farozonen.

Vare sig det är sånglärkan, fiskgjusen eller allt där emellan fick vi naturupplevelser av stora mått. Fint att vi i kommunen har flera områden där mångfalden får råda och där friluftsliv av blandad karaktär kan upplevas. Det är platser värda all möda att värna om.

Anders Ramefelt

Våtmarker är oersättliga vattenmagasin – utflykt till Stormossen

av kretskilKommentera

Kils kommun har påbörjat en inventering av de våtmarker som finns inom kommungränsen. Ruth Björkholm har slutfört inventeringen och redovisar i sin rapport 18 utvalda objekt. Några av dem är behov av restaurering, åtgärder.

Vi fick en guidning och information om projektet av kommunens miljöstrateg Adam Fryke. Vi besökte Stormossen belägen i Övre Bondestads närhet. Vi kände verkligen av mossen som vattenmagasin, det porlade och det var vattensjukt i toppskiktet, det riktigt gungade under fötterna.

Mossen har tidigare varit föremål för brytning av torv vilket kunde skönjas spår av. För några år sedan gjordes ett försök att projektera och påbörja torvbrytning igen. Det har varit tyst från projektören efter saklig argumentering av lokalbefolkning och SNF i Kil som engagerade sig.

Det är värdefullt att ha en våtmarksplan t ex när förslag kommer om exploatering av olika verksamheter som kan tänkas skada och påverka negativt våra vattenflöden. Adam visade kartor på tidigare gjorda inventeringar och vid jämförelse med dagens gjorda framgår det att våra våtmarker minskat i areal vilket känns alarmerande. Någon enstaka hade blivit större. Stormossen och övriga våtmarker, strandängar och vattenspeglar är oersättliga tillgångar för oss och måste förvaltas. Våtmarksplanen är en god början.

Vid pennan – Anders R