Blomstervandringen

av kretskilEn kommentar
”Gullviva, mandelblom, kattfot och ja vadå? Vilken växt avslutar meningen i den klassiska sången ”Sjösala vals” av Evert Taube? Den 14 juni arrangerade vi en blomstervandring i kommunen, inte på Sjösala äng dock men så väl i kommunens allra nordligaste del Östmarken. Här hittas fortfarande en rik flora som under hundratals år gynnats av hävd, dels från när marken brukades som sätermark och senare när området befolkades permanent. Vi kunde inte kryssa av visans alla blommor men kattfot fick vi beundra i massor. Och hur var det då med den där sista blomman? Den blå violen påträffades inte under vandringen men blommade drygt en månad tidigare i all sin prakt under en gammal björk. En fin tur i lugn takt blev det och många blommor beskådades under vandringen.
Det blev även ringmärkning av ungar av svartvit flugsnappare då Ingela som höll i vandringen har licens för detta.
Under vandringen noterades bland annat följande arter:
– Ängssyra
– Nattviol
– Fläcknycklar
– Gökblomster
– Kråkvicker
– Gökärt
– Månlåsbräken
– Gulvial
– Rödfibbla
– Rödklöver
– Harstarr
– Teveronika
– Prästkrage
– Kärrtistel
– Kattfot
– Timotej

Naturstigen i gott skick

av kretskilKommentera

Naturskyddsföreningen håller enligt avtal med Kils kommun koll på den naturstig som finns i Lövenstrandsområdet norr om Kil. Den börjar vid gamla OK-stugan som ligger vid cykelvägen mellan Mon-korset och Frykstabadet. Naturstigen är väl markerad och skyltar informerar om olika sevärdheter. Vi gjorde den 23 maj en tillsynsrunda och kunde konstatera att stigen är i gott skick. Stigen visade sig från sin allra bästa sida med skir grönska från alla lövträd av olika arter och stora bestånd av liljekonvalj som blommade redan. Vi hittade ormbär, vår landskapsblomma skogsstjärna, ekorrbär samt många andra örter. Vid en stubbe växte rödblära. Härligt! Skogen vid en del av stigen är biotop-skyddad. Läs mer om naturstigen på Kils kommuns hemsida. Eller ännu hellre – vandra längs stigen och njut av den i verkligheten! Vi kilsbor kan vara tacksamma över att ha en så fantastisk miljö så nära tätorten.

Fågelskådning vid Södra Hyn

av kretskilKommentera

En kylig men solig aprilmorgon var vi ett gäng från kilskretsen som skådade fågel vid Träfotere vid Södra Hyn. Tanken var att vi skulle samlas i fågeltornet, men vattenståndet var så högt att spången till tornet låg under vatten och var oframkomlig. Det gick dock bra att stå och skåda på gravfältet. Krickor, grågäss, sothöna, tofsvipor och trana fanns bland de fåglar som observerades. Stämningen steg när en havsörn med helt vit stjärt och en fiskgjuse passerade samtidigt över oss i solskenet. Det blåste rejält, men kaffe intogs i lä bland de välskötta husen på hembygdsgården. En fin utflykt.

Studiebesök på reningsverket

av kretskilKommentera

Naturskyddsföreningen i Kil gjorde den 15 februari 2024 ett studiebesök vid kommunens reningsverk. Johan vid tekniska kontoret guidade oss på ett intressant och informativt sätt genom anläggningen.

Reningsverket är placerat straxt söder om riksväg 61. Allt avloppsvatten från Kils tätort passerar genom olika stationer. Först separeras allt skräp och sen sker olika typer av rening av vattnet. Slutprodukterna blir renat vatten och rötslam. Vattnet släpps ut i Hyndalsån som rinner genom Kilsravinerna och ut i Norsälven.

För ett antal år sedan gjordes efter krav från EU en stor investering för kväverening av vattnet. Johan berättade att detta fungerar bra.

Anläggningen ger upphov til stora mängder rötslam. Slammet är värdefullt, bl a som gödsel för våra åkrar. Det är viktigt att det återförs till kretsloppet. Det är dock viktigt att det inte innehåller för mycket tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen. Kils kommun medverkar i ett samarbetsprojekt med andra värmlandskommuner för att slammet ska bli Revaq-certifierat. Revaq är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Målet för Kils kommun är att rötslammet är så rent att det kan rötas till biogas och att resterna kan läggas på ekologisk odlingsmark. Mycket intressant, tyckte vi som deltog vid studiebesöket.

Alla kan hjälpa till genom att tänka på vad vi kastar eller häller ut i avloppet. I toalettstolen får inte hamna annat är toalettpapper och det toaletten är avsedd för. I badrum, kök och tvättstuga kan vi med fördel använda miljömärkta produkter, tex Naturskyddsförenngens Bra Miljöval. På Naturskyddsföreningens och kommunernas hemsidor kan vi läsa mer om vad som är rätt och fel att kasta i avloppet. Några exempel är de produkter som ses på bilderna. Ett bra och uppskattat studiebesök, tyckte deltagarna.