Lupinbekämpardagen startades av fältbiologerna. den 6 juni varje år ger de sig ut, tillsammans med privatpersoner och andra engagerade och försöker att minska spridningen av blomsterlupin i Sverige.

Gör en insats du med! Plocka en nationaldagsbukett eller två med lupiner. Rensa en sträcka i ett dike, eller i kanten på din tomt.

Blomsterlupinen är en invasiv art som ursprungligen kommer från Nordamerika. Den är onekligen vacker, men lika vacker som den är – lika stort hot är den mot vår inhemska blomsterprakt och mångfald. Lupinens rötter har knölar som är kvävefixerande. Det innebär att den gödslar marken där den står, vilket gör att många andra blommor inte längre trivs där. De försvinner och lupinen får ännu mer utrymme att breda ut sig. I takt med att våra inhemska arter försvinner, så blir det svårare för många insekter att hitta mat och till slut försvinner de också.

Läs gärna mer om detta hos Fältbiologerna, på Länsstyrelsens sida om invasiva arter eller på invasivaarter.nu

I torsdags, den 11 maj, när styrelsen hade ett av sina ordinarie möten delades föreningens miljöpris ut till årets vinnare – Liv Jofjell och Wolfgang Ranke.

Motiveringen löd:
Liv och Wolfgang får priset för sitt outtröttliga arbete med att informera om kärnkraftens nackdelar.

Vill ni veta mer om kampen mot kärnkraft? Titta in på www.varmlandmotkarnkraft.se .

Det fantastiskt vackra diplomet är designat av Linnea Teljas Puranen

Invasiva arter är främmande arter som har introducerats i en miljö där de ursprungligen inte hör hemma. Väl på plats visar det sig att de klarar sig mer än väl, sprider sig och börjar utgöra ett hot mot inhemska djur och växter, eller till och med hela ekosystem. De kan skada den biologiska mångfalden, ha negativa konsekvenser för människors hälsa, ekonomin, jordbruket etc.

En invasiv art som har varit på tapeten i några år och som är många villaägares skräck, är parkslide (Reynoutria japonica). Det är lätt att bli stressad och känna att den måste försvinna från trädgården nu, eller helst igår. Det kan dock vara kontraproduktivt och det är lätt att snabbt förvärra situationen.

Har du parkslide på din tomt som du vill bli av med? Innan du gör något – spana då in den här informationsfilmen från Naturvårdsverket.

Lycka till!

Parkslide

Sugen på att skåda fåglar? Nu har du chansen! Följ med på vår fågelmorgon i Hannäs.

Medlemmar i Kils Naturskyddsförening kallas till stämma.
Onsdag 22 mars 2023 kl. 18.00 i Vuxenskolans lokal på Gärdesgatan12, Kil.

Motioner lämnas senast 8 mars till:
Ewert 070-58 88 706,
axelsson.ewert@gmail.com

Hans-Åke Scherp föredrar om ”Mångfalden Under Ytan”
– mikrolivet i marken och dess betydelse för klimatet.

Välkomna hälsar styrelsen!

Dagordning kretsstämma 2023
Verksamhetsplan 2023
Verksamhetsberättelse för Kils naturskyddsförening 2022

MÅNGFALDEN UNDER YTAN

Hans-Åke Scherp bor i Karlstad och har byggt upp en skogsträdgård med naturen som förebild där biologisk mångfald både vad gäller växter och djur präglar den 10 000 kvadratmeter stora trädgården.   Han har en yrkesbakgrund som psykolog, gymnasierektor samt forskare vid Karlstads universitet. Är pensionär sedan några år. I sina olika yrkesroller har han ägnat sig åt människors livsvillkor och livsbetingelser vilket sedan fört med sig att han under de senaste 10 – 15 åren ägnat sig åt naturens livsvillkor och dess betydelse för att klara klimatkrisen och jordens uppvärmning.

Här kommer några av hans tankar.

Den så kallade klimatkrisen är mångfacetterad och yttrar sig inom ett flertal olika områden i naturen. Det märkliga är att naturen själv sällan nämns som viktig i debatten om vad som behöver göras för att komma tillrätta med de problem och obalanser som vi människor skapat.

Vi behöver ge naturen en hjälpande hand och inte fortsätta underminera dess möjligheter att upprätthålla våra livsförutsättningar. Naturen sätter gränser för vad som är möjligt för oss om vi ska överleva. Vi behöver ändra vår relation till naturen och inse att det vi gör med naturen gör vi mot oss själva. Vi är inte herrar över naturen. Vi är en del av naturen.

Finns det något man kan göra som samtidigt både ökar näringsrika skördar och därmed mat till en allt större befolkning, minskar välfärdssjukdomar, minskar översvämningar, minskar torka, minskar skogsbränder, minskar stormar, minskar koldioxidhalten i atmosfären, ökar biologiska mångfalden, minska jorderosion, minska övergödning av vattendrag, hav och sjöar, renar vatten, Systemtänkande ekosystem i stället för eliminerande av symtom som är ett uttryck för obalans i underliggande system.

Vilka processer är allra viktigast att återställa? Det är två sammanfogade processer som framstår som de mest centrala som naturen behöver hjälp med. Det är fotosyntesen ovan jord och mikrolivet i jorden.

Genom fotosyntesen omformar växter solljus till energi med hjälp av den koldioxid som finns i luften och vatten som växternas rötter suger upp ur jorden. Jordens mikroliv ser till att växterna får den näring de behöver utöver det som växterna skapar själva genom fotosyntesen.

Utöver mineraler och organiskt material innehåller frisk jord ett mikroliv som består av bakterier, svamphyfer, nematoder och protozoer. I en tesked levande, frisk jord finns 600 miljoner goda bakterier, 150-300 meter svampmycel, 10 000 protozoer och 20-30 gynnsamma nematoder.

Mikroorganismerna i jorden är den faktor som tydligast och viktigast av andra delar i jordens ekosystem som är avgörande för alla de problem som beskrivits.

Missa inte denna spännande föreläsning!