Trädgårdstider och invasiva arter

Invasiva arter är främmande arter som har introducerats i en miljö där de ursprungligen inte hör hemma. Väl på plats visar det sig att de klarar sig mer än väl, sprider sig och börjar utgöra ett hot mot inhemska djur och växter, eller till och med hela ekosystem. De kan skada den biologiska mångfalden, ha negativa konsekvenser för människors hälsa, ekonomin, jordbruket etc.

En invasiv art som har varit på tapeten i några år och som är många villaägares skräck, är parkslide (Reynoutria japonica). Det är lätt att bli stressad och känna att den måste försvinna från trädgården nu, eller helst igår. Det kan dock vara kontraproduktivt och det är lätt att snabbt förvärra situationen.

Har du parkslide på din tomt som du vill bli av med? Innan du gör något – spana då in den här informationsfilmen från Naturvårdsverket.

Lycka till!

Parkslide

Fågelmorgon i Hannäs 22 april

Sugen på att skåda fåglar? Nu har du chansen! Följ med på vår fågelmorgon i Hannäs.

Lördag 22 april klockan 08:00 .
Ta med fika, kikaren och ett glatt humör.

Vi samlas på vägen in mot Hannäs, några 100 meter från bron över Norsälven.

Förfrågningar till Arvo Harjula
Telefon 0704977839

Kretsstämma 22 mars 2023 och spännande föredrag om Mångfalden Under Ytan

Medlemmar i Kils Naturskyddsförening kallas till stämma.
Onsdag 22 mars 2023 kl. 18.00 i Vuxenskolans lokal på Gärdesgatan12, Kil.

Motioner lämnas senast 8 mars till:
Ewert 070-58 88 706,
axelsson.ewert@gmail.com

Hans-Åke Scherp föredrar om ”Mångfalden Under Ytan”
– mikrolivet i marken och dess betydelse för klimatet.

Välkomna hälsar styrelsen!

Dagordning kretsstämma 2023
Verksamhetsplan 2023
Verksamhetsberättelse för Kils naturskyddsförening 2022

 

MÅNGFALDEN UNDER YTAN

Hans-Åke Scherp bor i Karlstad och har byggt upp en skogsträdgård med naturen som förebild där biologisk mångfald både vad gäller växter och djur präglar den 10 000 kvadratmeter stora trädgården.   Han har en yrkesbakgrund som psykolog, gymnasierektor samt forskare vid Karlstads universitet. Är pensionär sedan några år. I sina olika yrkesroller har han ägnat sig åt människors livsvillkor och livsbetingelser vilket sedan fört med sig att han under de senaste 10 – 15 åren ägnat sig åt naturens livsvillkor och dess betydelse för att klara klimatkrisen och jordens uppvärmning.

Här kommer några av hans tankar.

Den så kallade klimatkrisen är mångfacetterad och yttrar sig inom ett flertal olika områden i naturen. Det märkliga är att naturen själv sällan nämns som viktig i debatten om vad som behöver göras för att komma tillrätta med de problem och obalanser som vi människor skapat.

Vi behöver ge naturen en hjälpande hand och inte fortsätta underminera dess möjligheter att upprätthålla våra livsförutsättningar. Naturen sätter gränser för vad som är möjligt för oss om vi ska överleva. Vi behöver ändra vår relation till naturen och inse att det vi gör med naturen gör vi mot oss själva. Vi är inte herrar över naturen. Vi är en del av naturen.

Finns det något man kan göra som samtidigt både ökar näringsrika skördar och därmed mat till en allt större befolkning, minskar välfärdssjukdomar, minskar översvämningar, minskar torka, minskar skogsbränder, minskar stormar, minskar koldioxidhalten i atmosfären, ökar biologiska mångfalden, minska jorderosion, minska övergödning av vattendrag, hav och sjöar, renar vatten, Systemtänkande ekosystem i stället för eliminerande av symtom som är ett uttryck för obalans i underliggande system.

Vilka processer är allra viktigast att återställa? Det är två sammanfogade processer som framstår som de mest centrala som naturen behöver hjälp med. Det är fotosyntesen ovan jord och mikrolivet i jorden.

Genom fotosyntesen omformar växter solljus till energi med hjälp av den koldioxid som finns i luften och vatten som växternas rötter suger upp ur jorden. Jordens mikroliv ser till att växterna får den näring de behöver utöver det som växterna skapar själva genom fotosyntesen.

Utöver mineraler och organiskt material innehåller frisk jord ett mikroliv som består av bakterier, svamphyfer, nematoder och protozoer. I en tesked levande, frisk jord finns 600 miljoner goda bakterier, 150-300 meter svampmycel, 10 000 protozoer och 20-30 gynnsamma nematoder.

Mikroorganismerna i jorden är den faktor som tydligast och viktigast av andra delar i jordens ekosystem som är avgörande för alla de problem som beskrivits.

Missa inte denna spännande föreläsning!

Big Day – när hela världen skådar fåglar

Fågelexkursion till Norra Hyn 8 oktober 2022

Vi var 7 personer som samlades vid fågeltornet i Illberg vid Norra Hyn. Det var en solig höst dag och i tornet blev det t o m varmt när solen sken in. Havsörnen satt i trädtoppen nordost om sjön. En varfågel dök upp och det var flera som inte hade sett den tidigare . Kurt såg när den fångade en fågel . En riktigt rovfågel trots att den räknas till sparvfåglarna.

Ute på sjön simmade gräsänder, krickor och storskrakar. En gråhäger väntade på en fisk. På den lilla ön fanns 5 tofsvipor. Spillkråkan ropade någonstans. Blåmesar och talgoxar födosökte i vassen och på åkern vid Apertins gamla skola födosökte 8 sångsvanar.

Totalt blev det 19 fågelarter som rapporterades på E-bird appen.